Behandlingsalternativ

Det är svårt att som patient veta vilken behandlingsmetod men ska välja när man drabbats av prostatcancer, varför vi har valt att samla lite fakta om de olika metoder som finns på denna sida. Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom. När läkaren, i samråd med dig, bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till dina tidigare sjukdomar, ålder och allmänna hälsotillstånd.

 

Standardiserat vårdförlopp prostatacancer

 

Det standardiserade vårdförloppet för prostatacancer gäller från och med 2016. Vårdförloppet gäller för vuxna patienter och bygger på det nationella vårdprogrammet.

Du kan läsa mer om det standarddiserade vårdförloppet här

 

Patientinformationsblad prostatacancer hittar du omdu klickar här

Behandlingsalternativ


När man trott sig lokalisera en prostatacancer finns det olika behandlingsalternativ för en patient:

  1. Borttagande av den cancerösa prostatan (radikal prostatektomi)
  2. Strålning av den cancerösa prostatan genom antingen extern strålning eller radioaktiva kärnimplantat(strålningsbehandling respektive brakyterapi)
  3. Hormonbehandling som är icke-kurativ och ofta görs tillsammans med strålningsbehandling eller kryoterapi
  4. Observation (avvaktande under observation) 

Många av länkarna här går mot sjukvårdsupplysningens sida, men det finns även andra.

 

» Läs om Bosse och Jan när de väljer metod 

Borttagande av den cancerösa prostatan

 

» Läs mer om borttagande av den cancerösa prostatan

» Läs mer om prostataektomin med hjälp av robot som numera en del sjukhus utför

Strålning

 

Man använder två typer av strålbehandling för att behandla prostatacancer; brakyterapi och extern strålbehandling (XRT).

 

Brakyterapi

Denna behandling innefattar applicering av små, radioaktiva korn (kallade seeds = korn) i den cancerangripna prostatakörteln. Kornen sänder ut strålning som dödar den maligna tumören. Män med små tumörer som är begränsade till prostatan (fas T1 eller T2) kan använda brakyterapi. Transrektalt ultraljud (TRUS) används för att skapa en tredimensionell karta över prostatan och en dator räknar ut körtelns storlek, det antal korn som behövs och bestämmer var de skall placeras.

 

På en poliklinisk patient utförs proceduren på mellan 45 till 60 minuter. Patienten får lokalbedövning. Man sticker in en nål genom bäckenbottnen och vidare in i de fastställda områdena. Man applicerar 50 - 100 korn, stora som ett riskorn, i prostatan genom nålen. Kapseln innehåller en radioaktiv isotop (vanligtvis palladium 103 eller iodin 125) som sänder ut strålning ungefär 3 månader och sedan blir inaktiv.

 

Återhämtning:
Brakyterapi patienter skrivs ut samma dag och upptar sina normala dagliga aktiviteter efter cirka en dag. En nyligen gjord undersökning visar att de flesta brakyterapi patienter inte får prostatacancer under 5 år efter behandlingen.

 

Komplikationer:

Ett litet antal patienter, vanligtvis de som är över 70, upplever inkontinens eller impotens.

 

Extern strålbehandling (XRT)


XRT rekommenderas när tumören spridits genom prostatakapseln till omgivande vävnader. XRT ges vanligtvis en poliklinikpatient under 7 – 8 veckor. Kraftiga röntgenstrålar projiceras på prostatavävnaden från en maskin utanför kroppen. Strålningen eliminerar cancerceller och krymper tumörer. En undersökning av 999 patienter visade att 79% i fas T1, 66% i fas T2, 55% i fas T3, och 22% i fas T4, av prostatacancerpatienterna överlevde 10 år efter XRT.

Komplikationer:
Erektil dysfunktion (t.ex. impotens, speciellt för äldre män), obehag vid urinering, urineringsfrekvens och diarré (speciellt vid de senare behandlingsdelarna) allmänt upplevdes vid XRT.

Hormonbehandling

Hormonbehandling ges för att: 

  • Öka chansen till bot genom att minska risken för återfall
  • Bromsa sjukdomsförloppet och minska symtom om bot inte är möjlig

Hormonbehandling

Hormonbehandling för prostatacancer inbegriper användning av antiandrogener för att stoppa testosteronproduktionen, vilket prostatacancerceller använder sig av för att växa. Läkemedel som används vid hormonbehandling är Leuprolelin (Enanton depot®, Procren depot®), Triptorelin (Decapeptyl depot®), Buserelin (Suprefact Depot®), Goserelintimplantat (Zoladex®), Bikalutamid (Casodex®) och Flutamid (Eulexin®).

Bieffekter som associeras med hormonbehandling:

  • Blod i urinen (hematuri)
  • Depression
  • Förstoring av bröstvävnaden (gynekomasti)
  • Huvudvärk
  • Blodvallningar
  • Brist på energi
  • Lokal reaktion vid insättningen (t.ex. blåmärken, brännmärken, klåda)
  • Blockering av urinröret eller urinblåsan

Patienterna kan också uppleva en ökning av symtomen för prostatacancer ungefär 2 veckor efteråt, p g a en tillfällig ökning av testosteronnivåerna. Patienter med framskriden sjukdom (t ex stora tumörer på skelett, urinblåsa eller ryggmärg) kanske inte tål denna testosteronökning. När första sprutan ges av något av de ovan nämnda preparaten ges samtidigt ett antiandrogen, t.ex Casodex eller Eulexin för att förhindra den tillfälliga ökningen av testosteronnivån.

Vanliga bieffekter:

  • Onormal bröstförstoring (gynekomasi), ömhet och smärta i brösten
  • Ryggsmärta
  • Förstoppning
  • Yrsel
  • Trötthet
  • Huvudvärk
  • Blodvallningar
  • Ökad urinering
  • Sömnavbrott
  • Uppsvällning av ben och anklar (yttre ödem)

Observation - att tills vidare avstå från behandling

Eftersom lokaliserad prostatacancer växer så långsamt hinner de flesta äldre eller för övrigt sjuka män dö av helt andra orsaker innan prostatacancern behöver behandlas. För dessa män är det en stor fördel att slippa de biverkningar som olika behandlingar kan medföra. Om det är detta som din läkare rekommenderar, följs du upp med regelbundna kontroller hos läkaren eller hos en speciellt utbildad sjuksköterska. Endast om tumören ger besvär eller om man märker att den blir påtagligt större ger man behandling, i så fall någon form av hormonbehandling (se ovan).

Ibland är det svårt att veta om cancertumören i prostatan behöver behandlas eller inte. Då brukar man börja med att följa förloppet under några månader eller år innan man bestämmer sig för om man ska ge botande behandling eller inte. Denna strategi kallas ”aktiv monitorering”. Utvecklingen av PSA-värdet över tid är en viktig faktor; om det endast är en långsam ökning från år till år talar det för att man kan vänta med – eller helt avstå ifrån – behandling. Risken att tumören plötsligt ska växa snabbt mellan kontrollerna och att effekten av behandlingen därmed blir sämre är mycket liten.

Bli medlem

Ju fler vi är tillsammans, ju starkare vi blir! 

Prostatacancerförbundet är vår huvudorganisation och består idag
av 26 lokalföreningar med sammanlagt cirka 10.000 medlemmar.

Men vi behöver fler!
Du skall komma ihåg att det är 2.700 män som dör varje år i prostatacancer. Du kan med ditt medlemskap bidraga till att den siffran inte ökar.

Bli medlem